MKB

Vem ska göra en MKB?

Enligt landskapsförordning (2010:77) om miljökonsekvensbedömning ska en MKB uppgöras av verksamheter som ansöker om miljöprövning för:

• byggande av anläggning för djurhållning av fjäderfän med mer än 85 000 platser för broilers eller mer än 60 000 platser för hönor.
• byggande av anläggning för djurhållande av svin med mer än 3000 platser för svin som väger mer än 30 kg eller 900 platser för suggor.
• byggande av hamn avsedd för fartyg med en bruttodräktighet av 1350 (BT) eller mer.
• byggande av anläggning för förbränning, fysikalisk-kemisk behandling eller deponering av farligt avfall.
• byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av vindkraftverk avsedda för produktion av 3 megawatt eller mer.
• byggande av kraftledning avsedd för 45 kilovolt eller mer och med en sträckning om 5 kilometer eller längre.
• projekt där miljökonsekvensbedömning ska utföras enligt rådets direktiv 85/337/EG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

ÅMHM ska enligt förordningen också överväga att begära en MKB av verksamheter som till karaktär och omfattning liknar en verksamhet som listas ovan. I de fall vi överväger en MKB ges verksamhetsutövaren möjlighet att yttra sig innan beslut tas. MKB kan också krävas för olika planer och program som exempelvis kommunerna upprättar. 

MKB-processen

Det är den tillståndssökande som är ansvarig för att uppgöra och bekosta MKBn.

Den MKB-ansvarige ska ordna ett avgränsningssammanträde där man avgränsar alternativ eller konsekvenser som utredningen skall omfatta. Före sammanträdet ska även ordnas ett rådgörande möte med beslutande myndigheter. Vid sammanträdet har alla rätt att delta och ställa frågor samt ge förslag till vilka alternativ och konsekvenser som bör ingå. Sammanträdesprotokollet skall finnas med i den slutgiltiga MKBn.

Verksamhetsutövaren uppgör ett utkast till MKB som sedan kungörs, så att allmänheten har möjlighet att inkomma med synpunkter och på så vis påverka verksamheten. Det slutgiltiga MKB-dokumentet används sedan som beslutsunderlag när man prövar om verksamheten kan tillåtas eller inte.

I en MKB redogörs bl.a. för:

• de miljöförhållanden som utmärker de naturområden som kan påverkas väsentligt av verksamheten.
• den miljöpåverkan som kan uppkomma som följd av olika huvudalternativ för tillvägagångssätt och platsval.
• de åtgärder som planeras för att förhindra, minska och uppväga varje betydande.
• negativ miljöeffekt som följer av att en plan eller ett program genomförs.

Läs mer om vad som ska ingå i en MKB och hur den ska genomföras i landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömningar.