Anmälningspliktig djurhållning

Enligt djurskyddslagen ska du som bedriver yrkesmässig eller omfattande djurhållning av sällskaps- eller hobbydjur samt farmuppfödning av vilda djur i produktionssyfte eller viltvårdssyfte göra en skriftlig anmälan till ÅMHM.

Blankett: Anmälan om verksamhet enligt djurskyddslagen (e-tjänst)

Anmälan ska inkomma till myndigheten senast 30 dygn innan verksamheten inleds. Ifall verksamheten förändras väsentligt eller avslutas ska även detta anmälas senast 14 dygn innan. En väsentlig förändring i verksamheten avser till exempel att du inleder avelsverksamhet, ökar djurantalet utöver vad du har anmält eller att nya djurarter ingår i verksamheten.

Du är också skyldig att upprätthålla en förteckning över djuren. Förteckningen ska finnas tillgänglig för granskning i samband med tillsyn. ÅMHM ger närmare anvisningar om förteckningens innehåll och utformning. 

Var går gränsen för yrkesmässig och storskaligt?

Om du yrkesmässigt eller i större omfattning ämnar saluföra, förmedla, hyra ut, föda upp, träna eller dressera andra husdjur än nyttodjur är din verksamhet anmälningspliktig, om den omfattar fler än fem djur samtidigt. Det är svårt att dra en tydlig gräns för alla verksamhetstyper men följande specifikationer är riktgivande:

• regelbundet saluhållande eller regelbunden förmedling av hundar, katter eller andra sällskaps- och hobbydjur
• uppfödning av husdjur när ägaren eller innehavaren innehar fler än fem avelsdjur
• tagande av hundar eller katter för vård, förvaring eller dressyr
• uppfödning, uthyrning eller tagande för förvaring, vård, träning eller dressyr av hästdjur 
• undervisning i användning och hantering av sällskaps- eller hobbydjur
• annat motsvarande yrkesmässigt eller storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur

Om du är osäker på om din verksamhet kräver anmälan kan du kontakta ÅMHM.

Avgifter

För anmälan om uppstart, väsentlig förändring av verksamheten samt för regelbunden tillsyn tas en avgift ut. Ålands landskapsregering fastställer årligen avgiftstaxa för ÅMHM.

Tillsynsintervall och riskklasser

Verksamhet med hästdjur

Anmälningspliktiga verksamheter med hästdjur delas in i tre riskklasser (1-3). Tillsynsintervallet bestäms utifrån riskklassen enligt:

Riskklass 1 (lägsta riskklass)           – 3 års-intervall

Riskklass 2                                        – 2 års-intervall

Riskklass 3 (högsta riskklass)          – årligt intervall

Avelsverksamhet som omfattar mer än fem fölningar per år klassificeras som riskklass 3. 

Vid övriga verksamheter bestäms riskklassen utifrån flera faktorer som kan höja eller sänka riskklassen. Bedömningen görs efter varje tillsynsbesök. 

Faktorer som kan sänka riskklassen är bland annat att verksamheten haft minst två planlagda tillsynsbesök, att stallet besöks regelbundet av ett större antal utomstående personer, att en veterinär besöker stallet minst en gång per år, att utrymmen är ändamålsenliga, att inga brister konstateras, att stallet granskas av utomstående organisationer (t.ex. finska ryttarförbundet).

Faktorer som kan höja riskklassen är bland annat inkomna befogade klagomål*, att konstaterade brister inte har korrigerats, att det finns renoveringsbehov i utrymmen eller att småskalig avelsverksamhet bedrivs på gården.

Verksamhet med hundar eller katter

Anmälningspliktiga verksamheter med hundar eller katter delas in i tre riskklasser (1-3). Tillsynsintervallet bestäms utifrån riskklassen enligt: 

Riskklass 1 (lägsta riskklass)           – 5 års-intervall

Riskklass 2                                        – 3 års-intervall

Riskklass 3 (högsta riskklass)          – årligt intervall

Riskklassen bestäms utifrån flera faktorer som kan höja eller sänka riskklassen. Bedömningen görs efter varje tillsynsbesök.

Faktorer som kan sänka riskklassen är bland annat att verksamheten haft minst två planlagda tillsynsbesök, att verksamheten besöks regelbundet av ett större antal utomstående personer, att utrymmen är ändamålsenliga, att inga brister konstateras, att verksamheten granskas av utomstående organisationer (t.ex. finska kennelklubben).

Faktorer som kan höja riskklassen är bland annat inkomna befogade klagomål*, att konstaterade brister inte har korrigerats eller att det finns renoveringsbehov i utrymmen.

*Som befogad räknas sådana klagomål som leder till brister i inspektionsprotokollet, oavsett om dessa brister nämns i klagomålet eller inte.